"Nynnar" med till musiken
Nu har jag precis kommit hem från min dagliga promenad. Jag börjar inte förrän 11 idag, så ingen stress..,
Har inte bytt musik till mobilen än, gör antagligen det i helgen. Fast jag har ännu inte tröttnat, så kanske lägger jag bara till några låtar för att det ska kännas nyare. I alla fall... Under typ halva promenaden lyssnade jag på Rockets Fall on Rockets Fall, av post-rockbandet Godspeed You! Black Emperor. Lyssnar ganska mycket på post-rock: GY!BE som jag nämnde, Do Make Say Think, Mogwai och Sigur Rós bl.a.
Rockets Fall on Rockets Fall är ca 20 minuter lång, så det blev då halva promenaden. Under tiden jag lyssnade sjönk jag in i musiken och ville typ sjunga med. Men eftersom det inte är någon som sjunger så gick det inte.. Efter en stund kom jag på ett sätt. Jag började hacka tänder, inte som man gör när man fryser, utan mera hacka tänder i takt till musiken. Stötte inte på så mycket folk, men undrar om någon av dem jag stötte på märkte något och i så fall vad de tänkte om mig. Jag tyckte det var kul, jag kände mig mer inne i musiken (ungefär som att sjunga med).
Jag tog en sväng förbi Kristinas hus, såg någon röra på sig inne på hennes rum så jag antar att det var hon. Gick vidare eftersom jag lyssnade på GY!BE då och ville inte avbryta låten för att ringa och kolla om det var hon. Skickade ett sms istället som säkert lät lite underligt. Äsch, vadå.. Jag är ju lite egen.
När jag nästan var hemma märkte jag att sista låten jag skulle lyssna till var en som jag visste jag inte lyssnat på sen gårdagen, den låt som jag haft på hjärnan de senaste dagarna.
The Love of Richard Nixon
Har inte bytt musik till mobilen än, gör antagligen det i helgen. Fast jag har ännu inte tröttnat, så kanske lägger jag bara till några låtar för att det ska kännas nyare. I alla fall... Under typ halva promenaden lyssnade jag på Rockets Fall on Rockets Fall, av post-rockbandet Godspeed You! Black Emperor. Lyssnar ganska mycket på post-rock: GY!BE som jag nämnde, Do Make Say Think, Mogwai och Sigur Rós bl.a.
Rockets Fall on Rockets Fall är ca 20 minuter lång, så det blev då halva promenaden. Under tiden jag lyssnade sjönk jag in i musiken och ville typ sjunga med. Men eftersom det inte är någon som sjunger så gick det inte.. Efter en stund kom jag på ett sätt. Jag började hacka tänder, inte som man gör när man fryser, utan mera hacka tänder i takt till musiken. Stötte inte på så mycket folk, men undrar om någon av dem jag stötte på märkte något och i så fall vad de tänkte om mig. Jag tyckte det var kul, jag kände mig mer inne i musiken (ungefär som att sjunga med).
Jag tog en sväng förbi Kristinas hus, såg någon röra på sig inne på hennes rum så jag antar att det var hon. Gick vidare eftersom jag lyssnade på GY!BE då och ville inte avbryta låten för att ringa och kolla om det var hon. Skickade ett sms istället som säkert lät lite underligt. Äsch, vadå.. Jag är ju lite egen.
När jag nästan var hemma märkte jag att sista låten jag skulle lyssna till var en som jag visste jag inte lyssnat på sen gårdagen, den låt som jag haft på hjärnan de senaste dagarna.
The Love of Richard Nixon
Kommentarer
Postat av: Anonym
Varå... *stalkar* du henne elle?
Postat av: Isac
Nej, det gör jag inte. Går en promenad varje morgon och har bara gått förbi där två gånger. Tar lite olika vägar varje gång.
Postat av: Peder
Rockets fall är otroligt bra, ganska mörk och lite krig
Trackback
