Izzy been busy
I dessa dagar är det mycket i min hjärna.
¨
Miljörätts seminarier
Jävla miniprojekt
Ännu mer MatLab, laborationer, workouts...
Inluppar till Linjär Algebra II som jag hoppar då jag inte pallar sitta själv och räkna
Alla är klara eller åtminstone igång så finns ingen tid att hoppa in nånstans
¨
Två uttryck cirkulerar i mitt huvud
Båda uttrycks otaliga gånger högt för mig själv
¨
För Faan
Baby
¨
Fråga mig bara inte varför...
Blogga en del av lösningen?
Mitt uppe i en tentaperiod nu. Känner mig sjukligt orolig över de tre kommande mardrömmarna. Har fått tillbaka de två duggor som jag skrivit för några veckor sen i Mekanik samt Flervariabelanalys. 4 respektive 0 poäng. Ingen höjdare, men samtidigt har duggan aldrig spelat roll för tentan, för min skull. Har klarat en enda dugga hittills och då fick jag en fyra på tentan...
Nej visserligen är tentaångest jobbigt, men det ska ju jämt vara annan skit inblandad i mina deppiga tankegångar.
Det (extremt) fullbakade schemat för nästa period.
Planer inför jul, nyår och egentligen hela ledigheten... Att det ska vara så jobbigt att inte umgås med vännerna hade jag aldrig trott ens för ett år sen. Inte ens tanken på det ger särskilt bra vibbar. Jag känner mig otroligt fäst vid mina allra bästa vänner (inget lågstadiesnack utan ärligt talat bästa vänner som är svåra att finna).
Inte hjälper det heller att jag ska behöva höra att halva gänget snacka om en skidresa till Alperna i början av Januari. Nej, ens tanken på att ta upp ämnet... Vi har fyra veckors "lov" vi, mellan kurserna som slutar innan jul och nästa periods kurser. Nu ska några ned till Alperna veckan innan vi börjar och jag kan inte följa med. Främst skulle jag säga att det är ekonomiskt - skulle visserligen kunna spara ihop till resan. Anordnarna har satt priset 5400 med bussresa fram och tillbaka samt liftkort. Men jag har ju INGEN UTRUSTNING, och ingen att låna av.
Något som går att komma över, det går ju att hyra där nere om inte annat. Men jag har ju aldrig åkt skidor. Att åka till Alperna vintertid utan att kunna åka skidor, nej det är väl ingen bra idé eller? Nej, det är ju inte därför jag vill åka med heller. Visst skulle jag vilja lära mig åka skidor nån dag, men anledningen att jag vill åka med är en annan. Jag vill umgås med mina vänner. Det känns på något vis att jag inte får det... Jag vill kunna resa iväg nånstans, jag har aldrig dragit iväg någon gång för jag har aldrig haft vänner. Inte på det sättet jag har nu. Inte bästa vänner.
Jag är en sån som ringer flera gånger i veckan, smsar kanske ännu mer - fast vi ses varje dag på föreläsningar, labbar odyligt. Mycket för att jag inte gillar att vara ensam. Men även för att jag känner att jag inte får tillräckligt med tid med dem annars. Jag vill få saker sagda, viktiga och mindre viktiga - kanske till och med helt meningslösa (men vad gör det...?).
Jag vill umgås med mina vänner för de är de finaste jag känner.
Julen. Usch, bara jag tänker på det. Julstök och stress är bland det jobbigaste som finns. Förra julen var lugn, vi var rätt få och drog ned ganska mycket på förberdelser. En liten julmiddag med bara de viktigaste grejerna. I år däremot så finns egentligen bara ett alternativ. Lidköping. 10-15 pers. Kan vara glatt nån dag att träffas så många. Men jag känner inte att jag kommer klara av det den här julen. Vad är då alternativet? Stanna kvar i studentrummet här i Uppsala? Jobba bort alla ensamma timmar?
Ensam borde vara ännu jobbigare. Och det är just det som det är. Hatar sådana här vägval... Just nu har jag alltså inga som helst planer. Om nån vecka borde jag ha styrt upp det här känner jag, men orken och energin går till tentaplugg för tillfället.
Asjobbigt att allt bara trycks ihop i en stor klump i hjärnan, snart klarar den inte av mer. Depp, depp, depp.. Och det är inte ens för att det är höst och det börjar bli mörkt och kallt. Idag har varit en pina. Planerna Alperna börjar sprida sig till dem som inte vet och jag känner av enorm entusiasm inför resan. Det är bara en pina. De har varit på mig några gånger nu om jag inte ska följa med, och det blir jobbigare för varje gång att säga att det inte går. Som sagt, en plåga.
Varför måste alla ha så dyra planer "jämt"? Jag vill följa med. Jag vill umgås med mina allra bästa vänner!
Jag är ingen bloggare
Har testat twitter lite under en tid då jag kände för att byta facebookstatus hela tiden. Dock så försvann det infallet och nu när jag har twitter så använder jag inte det heller. På sätt och vis vill jag hellre blogga längre inlägg. Dock känner jag oftast ingen som helst lust till det.
Har nu spenderat tre veckor av sommaren i Knivsta och likaså tre veckor i Lidköping. Jag har fått mitt break och sitter här bredvid Boel, Mia och Peder och väntar på att bussen ska ta mig till Skövde och resan leder mig sedan hem till Uppsala igen.
Jag längtar verkligen tillbaka. Jag vet vad som väntar mig.. Fyra veckor med plugg, plugg och åter plugg. Det skall det då vara värt. Ska iväg på en sista resa i sommar om två veckor ned till Götet och Madonna och Ullevi. Blir lite nervös för det. Inte för konserten i sig utan på grund av alla veckor jag har framför mig nu. Ska skriva fyra tentor nu i Augusti. Den första den 19nde och den sista den 26e, då det blir att spendera dagarna på Ångström här näst.
Jag längtar ändå tillbaka till Uppsala. Det blir så underbart skönt att sova i min egen säng igen, i mitt lilla studentrum. Det bästa är ändå att ju närmare september vi kommer, desto fler av mina kära vänner kommer jag att få återse. Den här sommaren har varit jobbig. Jobbigare än vanligt. Jag har alltid längtat till sommaren för att det är den perioden jag har trivts bäst.
Den perioden då jag slipper våndas i skolbänken (nu tänker jag långt tillbaka, låg- och mellanstadiet).
Den perioden då jag slipper känna mig utanför.
Den perioden då jag slipper umgås med folk jag knappt känner och inte har någon lust att lära känna. Inget ont mot mina klasskamrater, jag har bara alltid känt att jag inte platsat någonstans.
Jag har aldrig känt mig hemma bland mina studiekamrater, inte förrän nu. Det gör att denna sommar har varit lite pinig. Jag har aldrig känt mig hemma, därmed har jag aldrig öppnat upp mig för någon. Nu har jag många vänner och några nära vänner som jag nästan kan prata om vad som helst med. Jag säger nästan allt, för allt har inte talats om än i alla fall.
Innan juluppehållet och påsklovet så kände jag av hur jag inte ville ha lov, hur jag inte ville skiljas från mina vänner. Även om dessa lov varit relativt korta så har jag ända i slutet längtat tillbaka till vardagen. Även om vårterminen avslutades med en enda stor brakfest och jag inte träffat de allra flesta av dem sen dess så var det ett långsamt farväl denna gång. Jag träffade en del av dem veckan efter då det var omtentavecka. Efter några veckor trodde jag det mest bara skulle vara skönt att ha lite uppehåll från allting.
Nu, de senaste veckorna har jag dock längtat mer och mer tillbaka. Nästan plågsamt ibland. Jag blir sentimental för mindre. Tårögd blir jag minst en gång om dan, oftast flera gånger. Kvällarna mest, då jag lyssnar på musik som påminner mig om mina vänner. Nu har jag några jobbiga veckor framför mig. Lite jobbigt dock att jag ibland inte vet vad jag ska ta mig till.
Längtar oerhört... Kräm Isac
Har nu spenderat tre veckor av sommaren i Knivsta och likaså tre veckor i Lidköping. Jag har fått mitt break och sitter här bredvid Boel, Mia och Peder och väntar på att bussen ska ta mig till Skövde och resan leder mig sedan hem till Uppsala igen.
Jag längtar verkligen tillbaka. Jag vet vad som väntar mig.. Fyra veckor med plugg, plugg och åter plugg. Det skall det då vara värt. Ska iväg på en sista resa i sommar om två veckor ned till Götet och Madonna och Ullevi. Blir lite nervös för det. Inte för konserten i sig utan på grund av alla veckor jag har framför mig nu. Ska skriva fyra tentor nu i Augusti. Den första den 19nde och den sista den 26e, då det blir att spendera dagarna på Ångström här näst.
Jag längtar ändå tillbaka till Uppsala. Det blir så underbart skönt att sova i min egen säng igen, i mitt lilla studentrum. Det bästa är ändå att ju närmare september vi kommer, desto fler av mina kära vänner kommer jag att få återse. Den här sommaren har varit jobbig. Jobbigare än vanligt. Jag har alltid längtat till sommaren för att det är den perioden jag har trivts bäst.
Den perioden då jag slipper våndas i skolbänken (nu tänker jag långt tillbaka, låg- och mellanstadiet).
Den perioden då jag slipper känna mig utanför.
Den perioden då jag slipper umgås med folk jag knappt känner och inte har någon lust att lära känna. Inget ont mot mina klasskamrater, jag har bara alltid känt att jag inte platsat någonstans.
Jag har aldrig känt mig hemma bland mina studiekamrater, inte förrän nu. Det gör att denna sommar har varit lite pinig. Jag har aldrig känt mig hemma, därmed har jag aldrig öppnat upp mig för någon. Nu har jag många vänner och några nära vänner som jag nästan kan prata om vad som helst med. Jag säger nästan allt, för allt har inte talats om än i alla fall.
Innan juluppehållet och påsklovet så kände jag av hur jag inte ville ha lov, hur jag inte ville skiljas från mina vänner. Även om dessa lov varit relativt korta så har jag ända i slutet längtat tillbaka till vardagen. Även om vårterminen avslutades med en enda stor brakfest och jag inte träffat de allra flesta av dem sen dess så var det ett långsamt farväl denna gång. Jag träffade en del av dem veckan efter då det var omtentavecka. Efter några veckor trodde jag det mest bara skulle vara skönt att ha lite uppehåll från allting.
Nu, de senaste veckorna har jag dock längtat mer och mer tillbaka. Nästan plågsamt ibland. Jag blir sentimental för mindre. Tårögd blir jag minst en gång om dan, oftast flera gånger. Kvällarna mest, då jag lyssnar på musik som påminner mig om mina vänner. Nu har jag några jobbiga veckor framför mig. Lite jobbigt dock att jag ibland inte vet vad jag ska ta mig till.
Längtar oerhört... Kräm Isac
Sola gött
Sommarsolen är här. Eller rättare sagt den varma våren. Härligt härligt. Så härligt att jag brände mig lite på armarna igår, får smörja in mig innan jag går ut idag.. Prognoserna säger att solen stannar hela veckan, så det blir ett riktigt fint valborg i år.
Det fina vädret påverkades inte ens av beskedet igår att jag kuggade kemin, igen... Det ordnar sig, lovar.. Kan inte hjälpa att vara glad ändå, jag känner mig nästan lycklig till och med. Jag har släppt på en massa tunga känslor som gnagt mig de senaste månaderna, sen så brukar alltid vårvärmen få mig på bättre tankar.
Jag skrev lite om ensamheten för några inlägg sen. Jag känner mig inte särskilt ensam nuförtiden. Det kan ha att göra med alla dessa aktiviteter kring Pollax-området, planerandet inför sista April, fast mycket beror nog även på att jag känner mig sedd. Okej, kanske var det lite konstigt uttryckt för det är inte så att jag känt mig utelämnad. Definitivt inte. Det är mest det att jag känner att jag får bättre kontakt med mina kompisar. Jag känner att de är där för mig samtidigt som att jag kan vara där för dem lika mycket.
Det känns hur underbart som helst.
Nej, solen är här och nu ska jag njuta...
Det fina vädret påverkades inte ens av beskedet igår att jag kuggade kemin, igen... Det ordnar sig, lovar.. Kan inte hjälpa att vara glad ändå, jag känner mig nästan lycklig till och med. Jag har släppt på en massa tunga känslor som gnagt mig de senaste månaderna, sen så brukar alltid vårvärmen få mig på bättre tankar.
Jag skrev lite om ensamheten för några inlägg sen. Jag känner mig inte särskilt ensam nuförtiden. Det kan ha att göra med alla dessa aktiviteter kring Pollax-området, planerandet inför sista April, fast mycket beror nog även på att jag känner mig sedd. Okej, kanske var det lite konstigt uttryckt för det är inte så att jag känt mig utelämnad. Definitivt inte. Det är mest det att jag känner att jag får bättre kontakt med mina kompisar. Jag känner att de är där för mig samtidigt som att jag kan vara där för dem lika mycket.
Det känns hur underbart som helst.
Nej, solen är här och nu ska jag njuta...
Ju mindre ensam man blir, desto mer ensam kan man känna sig...
Den tanken slog mig aldeles nyss. Ju mer jag människor jag kommer nära inpå, lär känna, låter lära känna mig - desto ensammare kan jag känna mig. För det kan kännas att jag kräver för mycket i relationerna, att jag har alldeles för höga förväntningar. Visst det var bara en tanke, men det är ändå något som jag ofta funderar över. Isac, varför ska du jämt tänka så mycket!!!
Om att starta från scratch...
Förändringar i all ära. Sker inte så mycket för tillfället. Egentligen finns väl alltid något att ändra på, något att förbättra, göra annorlunda. Bestämde mig förra veckan för att se livet från ett gladare perspektiv, sluta älta jobbiga tankar, rycka upp mig helt enkelt. Tycker jag mig ha funkat rätt så bra hittills...
Försöker få saker gjorda, snabbare, effektivare, så kommer väl glädjen i att få nåt gjort så småningom. Just nu händer inte så mycket. Hade en tröttsam dag igår när energin försvann nån gång efter lunch. Försökte palla med dagen, vilket gick sådär men mådde inget vidare framåt kvällen. Tur jag har en hink hemma så jag slipper ockupera korridorstoaletten. Alltid lika jobbigt, tur det inte händer ofta. Sist var lite drygt fyra år sen, vad jag minns, på min 18-årsdag.
Det positiva är när jag blir sjuk, speciellt de gånger när magen säger ifrån, är att jag får tid att samla energi. Visserligen känner jag mig aldrig så trött, sliten och orkeslös som dagarna efter. Men just eftersom jag inte orkar med att ta itu med saker, känslor eller annat vardagsting som sliter ut en så finns chansen att vila upp sig. Den tar man till vara på och på sätt och vis är det ett av de bästa sätt att få nya krafter - att bli av med de gamla. Nu är det dagen efter och jag känner mig väldigt sliten, trött och så vidare. Känns skönt att det plågsamma hände endast en gång igår kväll även om det skedde upprepade gånger.
Nu kan jag vila upp mig och hämta nya krafter.
Försöker få saker gjorda, snabbare, effektivare, så kommer väl glädjen i att få nåt gjort så småningom. Just nu händer inte så mycket. Hade en tröttsam dag igår när energin försvann nån gång efter lunch. Försökte palla med dagen, vilket gick sådär men mådde inget vidare framåt kvällen. Tur jag har en hink hemma så jag slipper ockupera korridorstoaletten. Alltid lika jobbigt, tur det inte händer ofta. Sist var lite drygt fyra år sen, vad jag minns, på min 18-årsdag.
Det positiva är när jag blir sjuk, speciellt de gånger när magen säger ifrån, är att jag får tid att samla energi. Visserligen känner jag mig aldrig så trött, sliten och orkeslös som dagarna efter. Men just eftersom jag inte orkar med att ta itu med saker, känslor eller annat vardagsting som sliter ut en så finns chansen att vila upp sig. Den tar man till vara på och på sätt och vis är det ett av de bästa sätt att få nya krafter - att bli av med de gamla. Nu är det dagen efter och jag känner mig väldigt sliten, trött och så vidare. Känns skönt att det plågsamma hände endast en gång igår kväll även om det skedde upprepade gånger.
Nu kan jag vila upp mig och hämta nya krafter.
Det var denna tenta
Så här dagen efter tentan känns det inget vidare. Visserligen är det över nu, men med den insatsen jag gjorde igår för att försöka svara på frågorna jag inte kunde så finns det bara ett håll att gå. Nåja, nu är det två veckor kvar till ekologin och dags att byta ämne. Ska dra lite smått igång med pluggandet inför omtentorna i påsk också.
Samtidigt ska jag söka sommarjobb, det har aldrig gått bra, men det får jag försöka ändra på.
Samtidigt ska jag söka sommarjobb, det har aldrig gått bra, men det får jag försöka ändra på.
Unforgettable season
Det är grymt hur mycket jag hinner lyssna på Cut Copy i dessa dagar, tentatider och allt. Hinner faktiskt med att tentaplugga även om det känns som att lite The Gaslight Anthem och framför allt Cut Copy tar upp tiden emellanåt.
Funkar även exceptionellt bra med mina nya snygga datorhögtalare.
Tenta på tisdag, går nog bra må ni tro...
Funkar även exceptionellt bra med mina nya snygga datorhögtalare.
Tenta på tisdag, går nog bra må ni tro...
Inåt, utåt, uppåt, nedåt...
Är inte skapt för att plugga. Har ingen energi för att plugga. Eller rättare sagt... Finns ingen energi hemma och tyvärr är det här som jag nu hamnar som oftast med biologiboken framför mig. Jag hatar plugget, samtidigt som jag älskar det. Tycker det är kul när jag väl är igång men den senaste veckan har nivån på effektiviteten sjunkit drastiskt. Och då var jag inte särskilt effektiv förra veckan.
Måste ändå ta tag med allt, har inte någon tid över för annat. Det känns typsikt nog just nu som att det inte finns så mycket alternativ till att plugga nån annanstans än hemma. I hate it. Allt känns riktigt kämpigt eftersom jag vet att jag nu måste klara de här kommande tentorna. Annars kommer jag falla... Falla pladask.
Men jag vill inte göra något annat. Jag vill inte byta studier. Jag vill inte jobba på något skitjobb. Jag vill inte gå jobblös till arbetsförmedlingen fem dar i veckan och brytas ned totalt. Är fortfarande osäker om det här är rätta utbildningen för mig. Anser dock att kurserna känns tillräckligt intressanta för att kunna se framåt. Vill även tänka att de alumner som föreläst har ett intressant jobb, är inte där ännu. Försöker istället tänka att jag har tusen möjligheter när mina fem år är över.
Brukar alltid oroa mig inför framtiden, se långa perspektiv och känna ångesten gnaga på mina nerver. Ger ofta upp om saker och ting. Skulle säga att jag är väldigt pessimistisk av mig.
Vill emellertid påpeka att jag försöker ta små steg i taget, blicka över kortare perioder och se de positiva sidorna av livet. Ger jag upp hoppet så dröjer det inte länge innan jag hittar det igen. Känner jag pessimisten i mig ta över så är optimisten beredd att slå tillbaka.
Tänkte på att skriva ett tungsint inlägg och berätta om min vemodighet och hur jag känner mig tömd på framåtanda, men kan inte avsluta så dystert. Det finns ljuspunkter även om de ibland känns få eller skymda av något... Jag får väl försöka samla krafter till imorgon och ge gärnet. Enda sättet. Men om jag kuggar biologitentan så vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Måste ändå ta tag med allt, har inte någon tid över för annat. Det känns typsikt nog just nu som att det inte finns så mycket alternativ till att plugga nån annanstans än hemma. I hate it. Allt känns riktigt kämpigt eftersom jag vet att jag nu måste klara de här kommande tentorna. Annars kommer jag falla... Falla pladask.
Men jag vill inte göra något annat. Jag vill inte byta studier. Jag vill inte jobba på något skitjobb. Jag vill inte gå jobblös till arbetsförmedlingen fem dar i veckan och brytas ned totalt. Är fortfarande osäker om det här är rätta utbildningen för mig. Anser dock att kurserna känns tillräckligt intressanta för att kunna se framåt. Vill även tänka att de alumner som föreläst har ett intressant jobb, är inte där ännu. Försöker istället tänka att jag har tusen möjligheter när mina fem år är över.
Brukar alltid oroa mig inför framtiden, se långa perspektiv och känna ångesten gnaga på mina nerver. Ger ofta upp om saker och ting. Skulle säga att jag är väldigt pessimistisk av mig.
Vill emellertid påpeka att jag försöker ta små steg i taget, blicka över kortare perioder och se de positiva sidorna av livet. Ger jag upp hoppet så dröjer det inte länge innan jag hittar det igen. Känner jag pessimisten i mig ta över så är optimisten beredd att slå tillbaka.
Tänkte på att skriva ett tungsint inlägg och berätta om min vemodighet och hur jag känner mig tömd på framåtanda, men kan inte avsluta så dystert. Det finns ljuspunkter även om de ibland känns få eller skymda av något... Jag får väl försöka samla krafter till imorgon och ge gärnet. Enda sättet. Men om jag kuggar biologitentan så vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Hearts on Fire
Så heter en helt underbar låt som är inspirationen till min senaste tavla. För ovanlighetens skull är inte tavlan färdig när jag slutat måla. Eller.. Det får vi rättare sagt se imorgon. Brukar lägga ned penseln när handen börjar tveka och tavlan känns mer eller mindre färdig. Sedan vänta nån dag och se om det behövs något mer, hittills så har det inte behövts.
Hearts on Fire, så får tavlan heta. Har nu döpt några av mina äldre tavlor, känner att de behöver kallas något utifall att. Åh, vad jag skulle vilja lägga upp bilder på bloggen här, men tyvärr så ligger min kamera och trynar i ett hörn sen i somras. Är så trött på den med tanke på den extremt korta batteritiden, 5 minuter med ultimala förhållanden.
Min mobilkamera är inte ens att tänka på, gör inte mina tavlor rättvisa...
Mina tavlor är det personligaste jag har, det som speglar mitt inre allra mest. Speciellt de senaste skulle jag säga. Även om de kanske inte just speglar någon stor del av mitt inre så speglar de mitt inre just den stunden jag rör vid penseln. De fångar upp mina innersta tankar, känslor, humör och behållar det sen för sig själv. Om jag själv glömt bort hur jag kände när jag målade en viss tavla är det inte alls säkert att jag skulle förstå hur jag kände mig. Jag hittar ändå något nytt i dem, med tiden som går.
Vill måla mycket mer. Nu är dukarna slut och jag får inhandla nya, kanske får jag tid någon gång snart igen. Nu är det dock tentaplugg som gäller de kommande veckorna, men att måla lite som avkoppling och som en paus bland all biologi, ekologi och envariabelanalys funkar bra och väl.
Hädanefter kommer bloggen att bli mer personlig. Känner för mycket att jag håller tillbaka en massa. Kanske därför det går långa tider mellan inläggen ibland. Om jag inte tänker så mycket kommer inläggen skriva sig själv till slut och inte behöva ta upp så stor del av min tid. Det här inlägget tog endast ca 10 minuter, jämfört med andra i den här längden som tagit upp mot en timma.
Kram, tills vi ses nästa gång...
Hearts on Fire, så får tavlan heta. Har nu döpt några av mina äldre tavlor, känner att de behöver kallas något utifall att. Åh, vad jag skulle vilja lägga upp bilder på bloggen här, men tyvärr så ligger min kamera och trynar i ett hörn sen i somras. Är så trött på den med tanke på den extremt korta batteritiden, 5 minuter med ultimala förhållanden.
Min mobilkamera är inte ens att tänka på, gör inte mina tavlor rättvisa...
Mina tavlor är det personligaste jag har, det som speglar mitt inre allra mest. Speciellt de senaste skulle jag säga. Även om de kanske inte just speglar någon stor del av mitt inre så speglar de mitt inre just den stunden jag rör vid penseln. De fångar upp mina innersta tankar, känslor, humör och behållar det sen för sig själv. Om jag själv glömt bort hur jag kände när jag målade en viss tavla är det inte alls säkert att jag skulle förstå hur jag kände mig. Jag hittar ändå något nytt i dem, med tiden som går.
Vill måla mycket mer. Nu är dukarna slut och jag får inhandla nya, kanske får jag tid någon gång snart igen. Nu är det dock tentaplugg som gäller de kommande veckorna, men att måla lite som avkoppling och som en paus bland all biologi, ekologi och envariabelanalys funkar bra och väl.
Hädanefter kommer bloggen att bli mer personlig. Känner för mycket att jag håller tillbaka en massa. Kanske därför det går långa tider mellan inläggen ibland. Om jag inte tänker så mycket kommer inläggen skriva sig själv till slut och inte behöva ta upp så stor del av min tid. Det här inlägget tog endast ca 10 minuter, jämfört med andra i den här längden som tagit upp mot en timma.
Kram, tills vi ses nästa gång...
Fel lösenord
Varför skriver jag ALLTID fel lösenord när jag ska logga in på min blogg?!
Jag har i för sig två lösenord som är väldigt lika varann, det ena har ett starttecken som det andra inte har. Men ändå, jag väljer faktiskt alltid att skriva in det felaktiga lösenordet. Det går per automatik.
Samma sak gäller mitt lösenord till msn.. Likadant där, fel lösenord. Är däremot inte online så ofta, så jag kan inte på rak arm säga att det sker varje gång. Men det händer i alla fall.
Nåja, det är ju inte så som det var med mitt gamla blogglösenord, som jag glömde bort och sen inte lyckades komma in på bloggen på ett halvår. Lyckat!!!
Jag har i för sig två lösenord som är väldigt lika varann, det ena har ett starttecken som det andra inte har. Men ändå, jag väljer faktiskt alltid att skriva in det felaktiga lösenordet. Det går per automatik.
Samma sak gäller mitt lösenord till msn.. Likadant där, fel lösenord. Är däremot inte online så ofta, så jag kan inte på rak arm säga att det sker varje gång. Men det händer i alla fall.
Nåja, det är ju inte så som det var med mitt gamla blogglösenord, som jag glömde bort och sen inte lyckades komma in på bloggen på ett halvår. Lyckat!!!
Velvet äger
Kvällen, hittills bästa på länge. Sitter hemma nu och käkar falafelrulle frånJohannesgrillen. Sjukt gott.
Dricker mjölk till.
Såg Parken på Velvet, bästa bandet de dragit hit faktiskt. Nej, idag var faktiskt roligaste kvällen på ett bra tag. Förförfest hos Rulle med gemensamt käk. Jag Lino Rulle gjorde gryta med gröna linser potatis morötter och lite till. Sen drog vi te Ida i Rackarberget.
Hade med Gin & Tonic, inget vidare. Aldrig testat förut, tänkte prova. Blir sjutton inte full på cider och öl får jag inte ens ned i strupen. Var lite så där full fram mot nio då vi drog til v-dala och velvet och parken. Ganska lagom kändes det. Jag och Erik beslöt att vi ska dansa gärnet, var lite tamt på dansgolvet förra velvet. Vi öste på hela kvällen fram till halv två.
När alla hade dragit var bara jag och Nico kvar. Vid ett gav vi ett vagt löfte om att hålla ut till stägning, kl 2. Halv två drar djn på helsköna låtar som First of the Gang to Die med Morrissey. Schysst. Samt, det som fick bli avslutningslåten för oss, Friday I'm in Love - The Cure.. Woooo, bästa slutlåten. Dansgolvet fortsatte men vi drig hem halv två, då. Olika håll och jag svängde förbi Johannesgrillen och resten är historia...
Dricker mjölk till.
Såg Parken på Velvet, bästa bandet de dragit hit faktiskt. Nej, idag var faktiskt roligaste kvällen på ett bra tag. Förförfest hos Rulle med gemensamt käk. Jag Lino Rulle gjorde gryta med gröna linser potatis morötter och lite till. Sen drog vi te Ida i Rackarberget.
Hade med Gin & Tonic, inget vidare. Aldrig testat förut, tänkte prova. Blir sjutton inte full på cider och öl får jag inte ens ned i strupen. Var lite så där full fram mot nio då vi drog til v-dala och velvet och parken. Ganska lagom kändes det. Jag och Erik beslöt att vi ska dansa gärnet, var lite tamt på dansgolvet förra velvet. Vi öste på hela kvällen fram till halv två.
När alla hade dragit var bara jag och Nico kvar. Vid ett gav vi ett vagt löfte om att hålla ut till stägning, kl 2. Halv två drar djn på helsköna låtar som First of the Gang to Die med Morrissey. Schysst. Samt, det som fick bli avslutningslåten för oss, Friday I'm in Love - The Cure.. Woooo, bästa slutlåten. Dansgolvet fortsatte men vi drig hem halv två, då. Olika håll och jag svängde förbi Johannesgrillen och resten är historia...
Härligt med träningsverk!
Har styrketränat på stallet i nästan tre veckor nu.
Dags att öka lite vikter så det känns lite efteråt.
Klart jag hade träningsverk efter första gångerna, men det var mest för att jag inte hade tränat på 14 månader.
Nu har jag kommit igång.
Har t.o.m. gått upp ett halvt kilo, fast det känns som att det beror på att jag vägt mig vid olika tider på dygnet.
Äter mycket mer än vanligt.
Mer än när jag tränade boxning.
Bra, då får kroppen energi att ta ifrån.
I lördags tränade jag armar, igår ben.
Igår hade jag träningsverk i armarna.
Jobbbigt att röra dem bakom ryggen eller över axlarna.
Eller ens ha dem helt raka.
Gjorde t.o.m. ont i armarna igår kväll faktiskt.
Då blev jag lite orolig om jag hade strechat benen ordentligt så jag körde lite till.
Ville inte vakna med kramp i benen.
Usch, fy - det är värre än träningsverk.
Nej, själva träningsverken gör ingenting tycker jag.
Då vet jag att jag tränat tillräckligt, eller nåt.
Det är härligt med träningsverk!
Dags att öka lite vikter så det känns lite efteråt.
Klart jag hade träningsverk efter första gångerna, men det var mest för att jag inte hade tränat på 14 månader.
Nu har jag kommit igång.
Har t.o.m. gått upp ett halvt kilo, fast det känns som att det beror på att jag vägt mig vid olika tider på dygnet.
Äter mycket mer än vanligt.
Mer än när jag tränade boxning.
Bra, då får kroppen energi att ta ifrån.
I lördags tränade jag armar, igår ben.
Igår hade jag träningsverk i armarna.
Jobbbigt att röra dem bakom ryggen eller över axlarna.
Eller ens ha dem helt raka.
Gjorde t.o.m. ont i armarna igår kväll faktiskt.
Då blev jag lite orolig om jag hade strechat benen ordentligt så jag körde lite till.
Ville inte vakna med kramp i benen.
Usch, fy - det är värre än träningsverk.
Nej, själva träningsverken gör ingenting tycker jag.
Då vet jag att jag tränat tillräckligt, eller nåt.
Det är härligt med träningsverk!
Pubrunda 28/1
Missade förra terminens pubrunda då jag var i Lidköping och försökte mig på att ta körkort. Denna gång däremot kunde jag hänga på. 18.00 startade det hela på Gotlands Nation och sammanlagt besöktes 12 av 13 nationer. Kalmar var fullt av reccar som blev välkomnade till nationen, så där kom vi tyvärr inte in.
Min allra första pubrunda blev rätt lyckad faktiskt.
Gotlands: 1 cider
Smålands: 1 cider
Snerikes: 1 cider
Kalmar: ingen lycka
V-Dala: 1 vatten
Uplands: - -
Göteborgs: 1 cider
Värmlands: 1 vatten
Stocken: 1 cider
V-G: 1 cider (bonus för att de spelade Lady GaGa - Just Dance och för första gången dansade jag reccedansen i onyktert tillstånd)
Det har även dragit igång pingisonsdagar där nu, varannan vecka. Denna vecka var det pubrunda, kanske drar dit om två veckor :)
Ö-G: 1 cider
G-H: 1 cider
Norrland: 1 cider
9 cider och nio streck på armen blev det totalt. Men usch och fy vad sött det blev. Bubblade en del i magen i natt. Trött och sliten så här dagen efter lyckades jag ta mig till föreläsningen i morse.
Sov några timmar på eftermiddagen, men det blir sängen strax igen. En ny dag i morgon som man säger.
Tror lite att jag hade klarat en cider per nation. Möjligtvis inte utan att spy, var inte så vidare gott nio cider senare. Vart inte så farligt i alla fall, kunde gå rakt och kände mig klar i huvudet hela kvällen. Nio cider funkar bra för en första pubrunda. Speciellt eftersom jag övergav nykterismen för endast två veckor sen...
Min allra första pubrunda blev rätt lyckad faktiskt.
Gotlands: 1 cider
Smålands: 1 cider
Snerikes: 1 cider
Kalmar: ingen lycka
V-Dala: 1 vatten
Uplands: - -
Göteborgs: 1 cider
Värmlands: 1 vatten
Stocken: 1 cider
V-G: 1 cider (bonus för att de spelade Lady GaGa - Just Dance och för första gången dansade jag reccedansen i onyktert tillstånd)
Det har även dragit igång pingisonsdagar där nu, varannan vecka. Denna vecka var det pubrunda, kanske drar dit om två veckor :)
Ö-G: 1 cider
G-H: 1 cider
Norrland: 1 cider
9 cider och nio streck på armen blev det totalt. Men usch och fy vad sött det blev. Bubblade en del i magen i natt. Trött och sliten så här dagen efter lyckades jag ta mig till föreläsningen i morse.
Sov några timmar på eftermiddagen, men det blir sängen strax igen. En ny dag i morgon som man säger.
Tror lite att jag hade klarat en cider per nation. Möjligtvis inte utan att spy, var inte så vidare gott nio cider senare. Vart inte så farligt i alla fall, kunde gå rakt och kände mig klar i huvudet hela kvällen. Nio cider funkar bra för en första pubrunda. Speciellt eftersom jag övergav nykterismen för endast två veckor sen...
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
SÅ
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
NÄRA
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
FÅR
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
INGEN
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
GÅ
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
SÅ
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
NÄRA
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
FÅR
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
INGEN
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
GÅ
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
KRÄM
Första fyllekvällen
Okej, det var inte riktigt planerat. Tänkte efter ganska mycket om jag skulle dricka. Var inne med Lino och Mattis på systemet. Tänkte om jag skulle köpa något, men hade svårt att tänka ut vad. Helt ny i dessa sammanhang. Hade ju kunnat rådfråga, men jag och tvekanden...
Lino köpte en Malibu så jag tänkte jag skulle fixa nåt senare att blanda ut med. Malibun var nästan slut när jag såg Lino på kvällen. Blev lite nere för jag hade inget att dricka utom 7up, inte ens en RedBull som varit min vanliga festdricka. Rulle erbjöd mig Vodka så jag blandade ett glas. Det tog slut och jag körde refill. 3 cm Vodka tack. Rulle: om du dricker upp det kommer du att bli full. Det var då jag bestämde mig.
Blandade med 7up. Smakade starkt Vodka, så jag blandade i lite drinkmix jag hade. Not very tasty, fast gick ned. Stark smak, granatäpple, tog bort mycket av smaken från Vodkan men ersatte med en annan stark smak. Satt ned på golvet en stund och märkte inte så mycket. När sedan jag såg några välbekanta ansikten i dörröppningen reste jag mig och staplade mig fram för att ge kramar. Återseende av vänner.
Velvet var kul igår. David Sandström Overdrive eller nåt sånt var det som spelade. Hörde inte vad han sjöng, fast musiken var himla skönt drag i. Liveband äger alltså. Hade jättekul igår. Drack inget mer när jag gått ut så jag hamnade på en lagom nivå.
Najs.
Första fyllan.
Lino köpte en Malibu så jag tänkte jag skulle fixa nåt senare att blanda ut med. Malibun var nästan slut när jag såg Lino på kvällen. Blev lite nere för jag hade inget att dricka utom 7up, inte ens en RedBull som varit min vanliga festdricka. Rulle erbjöd mig Vodka så jag blandade ett glas. Det tog slut och jag körde refill. 3 cm Vodka tack. Rulle: om du dricker upp det kommer du att bli full. Det var då jag bestämde mig.
Blandade med 7up. Smakade starkt Vodka, så jag blandade i lite drinkmix jag hade. Not very tasty, fast gick ned. Stark smak, granatäpple, tog bort mycket av smaken från Vodkan men ersatte med en annan stark smak. Satt ned på golvet en stund och märkte inte så mycket. När sedan jag såg några välbekanta ansikten i dörröppningen reste jag mig och staplade mig fram för att ge kramar. Återseende av vänner.
Velvet var kul igår. David Sandström Overdrive eller nåt sånt var det som spelade. Hörde inte vad han sjöng, fast musiken var himla skönt drag i. Liveband äger alltså. Hade jättekul igår. Drack inget mer när jag gått ut så jag hamnade på en lagom nivå.
Najs.
Första fyllan.
Riga
Åkte på kryssning till Riga med tre av mina underbara vänner och en brittisk kompis till en av dem. Det är klart att jag är nervös innan, jag är ju för sjutton alltid nervös inför nya grejer. Hur som helst blev det en väldigt lyckad resa. Ångrar inte en sekund att jag inte åkte med gänget till Åre. Vi hade så himla kul på annat håll.
Vägen dit. Tur för mina vänner att jag följde med. Utan mig, ingen Vodka från TaxFree-shopen. Green Apple funkade tyvärr inte så bra, kanske inte med smaklösa spriteburkar. Men det funkar till första kvällen.
Riga kändes igen lite. Fick lite deja vu känsla av att gå omkring där. Senare kom jag på var jag varit nånstans som liknade... Köpenhamn har också trafikljus som räknar ned tills det blir grönt/rött. Köpenhamn har också mycket gamla hus och lite samma känsla när man går runt. Riga var skitigare, fattigare. Värt resan var de ställen vi hittade att sitta och mysa lite på.
Vi hittade ett supermysigt café med en mängd olika tesorter. Där satt vi och umgicks och spelade lite kort en stund. Sen var vi på gång att hitta en restaurang, helst med lettisk mat på menyn. Tavernan vi hittade var ganska hemtrevlig den med. Lite gammaldags känsla. Allt serverades i gamla träskålar, på tjocka skärbrädor. Jag, Lino och Rasmus beställde ett glas med mjölk till maten. Det var glasen som inte riktigt passade in, starkt röda. Mjölken var god, smakade mycket som grädde. Kanske typ matlagningsgrädde...
Vägen hem. Kvarvarande Vodka blandas med äpplejuice och groggen blir drickbar. Vi hade även Malibu com blandades med hjortronlikör och cocacola. Beslutade mig för att lägga mig tidigt då jag blev extremt uttråkad när de andra började massera varandra. Kände mig ganska mycket som det femte hjulet. Kunde inte sova, av flera anledningar. Vande mig kanske aldrig vid guppandet ute på Östersjön. Så jag låg vaken och lyssnade på Lino och Emma när de pratade om allt mellan himmel och jord.
Efter ett tag började de att snacka om att de skulle busa med mig, lura mig lite. Bland annat kanske flytta mig till en annan säng och se hur jag reagerar när jag vaknade. Men det blev jag som busade med dem. Det första jag gjorde var att efter att ha legat någon timme och tyckt att det var för ljust var att jag släckte taklampan. Alla trodde att strömmen hade gått. Två flydde till den andra kabinen vi hade för att kolla om de fortfarande hade ljus.
Senare kastade Lino en pet-flaska på mig för att se om jag vaknade. Reagerade snabbt med att kasta den rätt upp i luften. Den flög endast någon decimeter från Emmas ansikte, hon blev skitskraj. Det S-P-Ö-K-A-R. Jag gick vidare på det temat. När Lino började frysa kastade jag up mitt täcke till honom. Han trodde det var Emma. Emma sa nej. De diskuterade möjligtheten att det spökade. Isac sov ju så det hade inte kunnat vara jag.
Det blev helt knäpptyst en stund. Jag skakade på lampskärmen och båda rös till nåt enormt. Efter en stund beslutade de sig för att tända taklampan för att kolla om det ändå inte var jag som var vaken. Nej, jag låg och sov. De släckte igen. Jag började lite smått igen. De tände igen. Nej, Isac du sover inte, du har flyttat din arm.
Avslöjad.
Vägen dit. Tur för mina vänner att jag följde med. Utan mig, ingen Vodka från TaxFree-shopen. Green Apple funkade tyvärr inte så bra, kanske inte med smaklösa spriteburkar. Men det funkar till första kvällen.
Riga kändes igen lite. Fick lite deja vu känsla av att gå omkring där. Senare kom jag på var jag varit nånstans som liknade... Köpenhamn har också trafikljus som räknar ned tills det blir grönt/rött. Köpenhamn har också mycket gamla hus och lite samma känsla när man går runt. Riga var skitigare, fattigare. Värt resan var de ställen vi hittade att sitta och mysa lite på.
Vi hittade ett supermysigt café med en mängd olika tesorter. Där satt vi och umgicks och spelade lite kort en stund. Sen var vi på gång att hitta en restaurang, helst med lettisk mat på menyn. Tavernan vi hittade var ganska hemtrevlig den med. Lite gammaldags känsla. Allt serverades i gamla träskålar, på tjocka skärbrädor. Jag, Lino och Rasmus beställde ett glas med mjölk till maten. Det var glasen som inte riktigt passade in, starkt röda. Mjölken var god, smakade mycket som grädde. Kanske typ matlagningsgrädde...
Vägen hem. Kvarvarande Vodka blandas med äpplejuice och groggen blir drickbar. Vi hade även Malibu com blandades med hjortronlikör och cocacola. Beslutade mig för att lägga mig tidigt då jag blev extremt uttråkad när de andra började massera varandra. Kände mig ganska mycket som det femte hjulet. Kunde inte sova, av flera anledningar. Vande mig kanske aldrig vid guppandet ute på Östersjön. Så jag låg vaken och lyssnade på Lino och Emma när de pratade om allt mellan himmel och jord.
Efter ett tag började de att snacka om att de skulle busa med mig, lura mig lite. Bland annat kanske flytta mig till en annan säng och se hur jag reagerar när jag vaknade. Men det blev jag som busade med dem. Det första jag gjorde var att efter att ha legat någon timme och tyckt att det var för ljust var att jag släckte taklampan. Alla trodde att strömmen hade gått. Två flydde till den andra kabinen vi hade för att kolla om de fortfarande hade ljus.
Senare kastade Lino en pet-flaska på mig för att se om jag vaknade. Reagerade snabbt med att kasta den rätt upp i luften. Den flög endast någon decimeter från Emmas ansikte, hon blev skitskraj. Det S-P-Ö-K-A-R. Jag gick vidare på det temat. När Lino började frysa kastade jag up mitt täcke till honom. Han trodde det var Emma. Emma sa nej. De diskuterade möjligtheten att det spökade. Isac sov ju så det hade inte kunnat vara jag.
Det blev helt knäpptyst en stund. Jag skakade på lampskärmen och båda rös till nåt enormt. Efter en stund beslutade de sig för att tända taklampan för att kolla om det ändå inte var jag som var vaken. Nej, jag låg och sov. De släckte igen. Jag började lite smått igen. De tände igen. Nej, Isac du sover inte, du har flyttat din arm.
Avslöjad.
22
Lite seg dag. Mår lite illa efter igår och all julmat och julgodis. Åt massor av ägghalvor, omelett, paj med ägg i och kola. Får ta det lite lugnt idag. Vi åt tårta igår också, blev lite paff. Såg att min syster hade med sig när de kom innan julmiddagen. Matteus också; Vi har tårta till dig. Reagaerade inte, glömde bort till efter julmiddagen.
Var tomte första gången igår. Eliah, strax över två år, sprang direkt fram till mig och ropade (I-ac), så var det avslöjat.
Nu så här efteråt känns det bra att vi firade mig igår istället för idag. Min syster och hennes pojkvän åker till Västerås till hans familj idag så de hade inte kunnat vara med. Får lite vänta ut samtal, sms och facebook-hälsningar mellan varven. Ingen tårta för mig idag bara. Mår lite illa sen julmoffandet.
God Jul, och gott nytt år Isac.
Var tomte första gången igår. Eliah, strax över två år, sprang direkt fram till mig och ropade (I-ac), så var det avslöjat.
Nu så här efteråt känns det bra att vi firade mig igår istället för idag. Min syster och hennes pojkvän åker till Västerås till hans familj idag så de hade inte kunnat vara med. Får lite vänta ut samtal, sms och facebook-hälsningar mellan varven. Ingen tårta för mig idag bara. Mår lite illa sen julmoffandet.
God Jul, och gott nytt år Isac.
Snart är det dags
Börjar oroa mig alltmer inför kemitentan på måndag. Det bör nog gå bra, det är bara det att det är något som distraherar mig så jag har lite svårt att tänka klart. Får försöka köra på ändå...
Lyckat
Färs 34.90
Mandelmassa 35.90
Marsipan 35.90
Potatis 36.90
Mandelmassa 35.90
Marsipan 35.90
Potatis 36.90
